Och så vänder vi blad igen då...

God kväll i söndagsstugan ,

Nu är det snart ett nytt år ..igen..! 
tiden har rusat iväg denna höst
och det känns otroligt att jag har upplevt så mycket på ett och samma år ..

Jag kikade igenom mitt Facebook-år och upp kom bilderna på Huset, som inte blev.
Upp kom bilderna från Ekängens behandlingshem. och upp kom även bilder på de nya vänner jag faktiskt skaffat via den virtuella världen.

Du är säkert en av dem om du läser detta.
Vet inte hur jag skulle klarat mig utan min tv och min dator.

Jag har suttit här hela hösten och vräkt i mig fel mat och en massa sötsaker.
I klädd mysbyxor med generösa resårer; har jag faktiskt inte märkt hur långt det faktiskt gått; med såväl min övervikt som min isolering...

Men jag fick besök av min käre vän Tommy och han märkte ju att jag blivit tjock. Ensamhetstjock. Apati-tjock. Maten-är -min-bästa-vän-tjock.

Och jag mår inte väl ska jag erkänna.
 Jag trivs inte med denna ( icke självvalda ) isolering.
 Jag trivs inte med att bo här. 
Jag trivs inte med att glufsa i mig en massa socker och röka alldeles för mycket.

Det vet jag ju såväl att jag inte gör och jag vill inte att detta ska bli en litania över mitt misslyckade liv men man kan ju undra vad som är meningen med det just nu?

Är det så att trägen vinner? Eller blir trägen förlägen när Hen inser att Hen knuffas av vägen?
Ursäkta, jag bara leker lite med mina ord :)

Skämt åsido: jag hälsade på min son Alex. han hjälpte mig med inställningarna på min  Android.  ( Julklapp till mig själv )

Vi såg på film och myste och tog en promenad och åt gott och jag insåg hur fruktansvärt mycket jag längtar hem.

Jag sov på hans soffa efter att han hade svarat uppriktigt på frågan om min vikt. " Ja, mamma, du är lika tjock som när du sörjde Leifs död".
Och han tycker att jag är söt och frisk i ansiktet men vad hjälper väl det.
 Jag känner att jag kan gå en för tidig död till mötes med mitt nuvarande leverne.
har känt det en längre tid faktiskt. 
Men när jag vaknade på sonens soffa och han sa : 
" jag har inte kunnat sova för du snarkar och sen slutar du andas
 rätt som det är" ; ja, då blev jag varse allvaret i mitt leverne.

Jag har pipande luftrör och igengrodda lungor efter 35 år som rökare
Jag har svårt att andas på natten men vem vet det ?  Inte ens jag :) 
Jag sover ju ensam och hör inte mig själv.
Jag är överviktig och ont i knäna och ryggen och allt man kan ha ont i när jag stiger upp.
 I hela fyra timmar har jag ont, tills jag lägger mig och sover 
de deprimerades sömn  tills det är kväll igen.

Och denna djävla  onda cirkel bara fortsätter för jag har ingen ork. 
Och ingen vilja. Och ingen glädje. Och absolut ingen motivation.

 Jag sover dåligt p g a klimakteriesvettningarna också.
 Of course skulle denna menopaus dyka upp 2012 också :)
Fan ! Ja, du får ursäkta men det har varit mycket i år och när jag kom hem från sonen så tog jag mig en titt i spegeln och klippte av mig håret.

Bara för att jag ville ha nån slags förändring! Sjukt egentligen... för det blev absolut inte bättre av att jag färgade det också...
Så några facebook-bilder är inte aktuella på ett tag :)

Och sen kom magsjukan som ett brev på posten precis när jag blev inbjuden att fira nyår med människor som gillar mig och som inte dricker.
Men jag tänkte ( det lilla jag orkade) på fredagen att ; 
"jag blir nog frisk tills dess"

Och jodå, jag har druckit fun-light och ätit ris och russin så nu har toabesöken upphört att vara så frekventa :) Tack för det lilla tarmen :)

Men i natt vaknade jag då mellan mina svettiga lakan med en satans tandvärk. Det bultar i tandköttet och den redan lagade trasiga tanden. 
Och det finns ingen tandläkare i byn eller ens nära. 
Så nu äter jag Alvedon och Ipren och har ont i skallen 
medan jag hoppas på att 2013 ska komma snart så nån kan dra ut roten till det onda.

Och roten till det onda som tidigare har styrt mitt liv har jag försökt dra ut detta år men det verkar som om vissa nerver från förr sitter och darrar i väntan på att mitt liv ska rotfyllas med något bättre än en påse pulver.

Ja, vi får väl se. Jag har i alla fall hållit mig ifrån godis sen i torsdags. Har bara rökt 5 cigaretter på tre dagar och det är bra. 
För nu får det ta mig fan vara nog!
 Om jag inte har dött av all skit som jag fyllt kroppen med så vore det väl skam om jag ska dö av en välfärdsjukdom som fetma, 
eller av lungcancer som jag orsakat?

Lustigt nog infaller detta uppvaknande precis i tid till ett nytt år. Jag ska lägga ner ciggen och gå ner i vikt samtidigt.
Och det är INGET löfte :) ( gillar inte nyårslöften ) Nej, det är bara min vision inför det nya året.

Tack för att du läser min blogg. Det håller mig s alert :) Kram och godkväll! / Kim