God middag!
Jag lyckades precis sudda bort hela min blogg som jag skrev nyss.
Den handlade om författaren Kim. Om den jag drömmer om att bli.
Nån som kan roa med sin penna. Nån som har något att ge till Världen. Nåt som Världen inte läst förut...Men jag blev så trött när jag suddade ut allt ;) så här kommer en dikt jag skrev för två år sedan---en pastich.. (.efterapning av rytmen från en annan, redan skriven text )
Du känner kanske igen den ....
språkbråkaren ; 23
språket är mitt verktyg
mig skall inga ord fattas
det låter mina tankar flöda
och leder mig till orden
där jag finner tröst
det upplyser min själ
och leder mig till meningar i tusental
om jag än vandrar i skrivkrampens dal
så saknar jag ej ord
ty språket är med mig
min konsonant och min vokal skall leda mig
de bereder mig hjälp när jag söker svar
ty det smörjer min själ med kraft
och låter orden flöda fritt
pennan och papperet allena
skall följa mig
i alla mina gärningar
och jag ska bo i språkets boning
för evig tid.
Amen
Lyssna gärna på detta konstens musikaliska verk. Det här är njutning på högsta nivå.
Jag hör en dialog som vill ut ur dessa instrument. Och jag känner likadant för min penna..Den skriva kilometervis med sig texter och beröra ....
Ha en fin dag min vän / kramar från ett vintrigt Virserum / Kim
2 kommentarer:
<3 bästaste Kim<3
kram <3
Skicka en kommentar