fredag 7 december 2012

Acceptera det man inte kan förändra?

God förmiddag på Dig!
Jaha då sitter jag här igen fast jag lovade mig själv att göra något annat, något nyttigare, något som jag kunde vara nöjd med..
Men när jag har satt mig på min skrivbordsstol så sitter jag som limmad med en limpistol tills jag blir röksugen och tar mig ut i köket...



Missförstå mig inte; jag är ganska nöjd med att blogga och att ha dig som läser vad jag skriver; jag menar det här med surfandet i allmänhet och Facebook i synnerhet :)
Fastnar där varje dag.  Sätter på mig läsglasögonen styrka 2.0 och tittar in i cyberspace. 
Att jag har fått sämre syn är lätt att acceptera. 
Jag har alltid tyckt att det är snyggt med glasögon. och med den uppsjö av modeller och färger som finns nu så har jag  samlat på mig en massa par som passar till olika kläder och humör :)
 Men ingen ser mig ju. Annat än på bild i stort sett. Det är som om facebook  ;och det jag väljer att lägga ut där ; styr mitt liv. 
Får jag en bra start där och kontakt med vänner så känns allt lite bättre i ensamheten på våningen med utsikt.




Försöker acceptera att jag gillar att lägga timmar i den artificiella världen inuti min dataskärm.
Men jag vet inte..Nåt saknas. Gemenskap saknas. Och det är väl något man inte ska acceptera. För ingen människa är väl  en ö som flyter omkring och klarar sig själv i tidens stora hav? 
Jag minns en tid när jag kom hem och barn och man var hemma och jag ropade: 
" Hej, jag är hemma nu, kolla vad jag har handlat."
Eller när jag var hemma och barnen kom hem till min lagade mat. Och jag minns hur glad jag var att leva i en familj. Att vara mamma, sambo och behövd.
Nu är jag inget av det där. Nej, jag sitter här i självvald ensamhet  och försöker uppskatta den.
Försöker acceptera den helt enkelt. Men det är tungt. Och särskilt i juletid då man ska umgås med nära och kära.




En fördel är ju att jag kan se ut såhär på morgonen utan att skrämma slag på nån annan än katten :)
Jag har blivit helt gråhårig i hårbotten; och tro det eller ej ; jag har längtat efter att bli distignerat grå. Och accepterat det. 
Men jag kan ju förändra färgen med en tub cremé och tills vidare vill jag vara svart i kontrast till  allt det vita som svämmar över oss.
En dag kanske jag klipper mig kort igen och då ska det bli spännande att se hur jag kommer att se ut :) Jo, det är sant! Jag tycker det. 
Och jag gillar att ligga ett steg före livets skeende. Det är lättare att acceptera förändringar då. En del kallar det kontrollbehov :) Jag kallar det självbehärskning :)





Jag har gått upp i vikt. Mycket.  Springer snabbt förbi speglarna när jag har duschat för jag vill INTE se vad jag blivit. Sladdrig helt enkelt.
Och visst kan jag förändra det. Men jag vill INTE! nej, inte nu. För godis är min tröst och mitt enda intresse på kvällarna.
Summan av lasterna är väl inte direkt konstant, men min tresiffriga vikt börjar bli det. Konstant jobbig att bära på också :)
Och att köpa kläder vill jag inte längre. Jag sträcker mig till strumpor och skor. Och jag tänker inte förändra det jag kan och inte heller acceptera det i eviga tider. Men for the time being, så får det vara såhär.




Min underbara Ziva älskar mig som jag är. Hon lyssnar på min barsliga pipiga röst och kommer när jag ropar. 
Hon väcker mig med en puss på munnen och avslutar vår dag med att snutta på min arm tills hon dråsar ihop av trötthet. 
Mmm, jag ÄLSKAR den fina kissen! Och jag accepterar att det ska vara vi två. 
Jag behöver ingen mer katt. Det är fullt tillräckligt med en liten fröken som är så försiktig och kärleksfull och social.



Och nu min vän har klockan blivit " tid att ta ur hårfärgen ur skallen ". Sen blir det en kopp kanelkaffe och en pepparkaka. Så jag blir snäll. För smart är jag ju redan :)
Blir lika full i skratt varje gång jag träffar någon ny människa och uttalar något logiskt och får hör : " Men , Kim, du är ju smart! "Ja, ser jag dum ut på nåt vis kanske? :)



Nja. Nje. Jo, ibland kanske :) Ha nu en fin vinterdag! / kram till dig! / Kimsan

Elvis Presley – Blue Christmas   / och hoppas du får en white; inte en blue/ christmas :)

6 kommentarer:

Anonym sa...

Ha ha ha jag kan bara skratta och bli glad :) Du har så rätt är det mina ord du snor från min insida kanske ? Trött och en smula depp likt Jonny depp A-K hänga läpp idag <3 Inget bra alls men ja ibland vljer man ibland inte kram söta <3

steffo1535 sa...

Heja Kimsan men äd inde flera pippakager då blir du på tok för snäller.Skulle tro du roar och oroar en hel del av oss som läser dina små fyndigheter*L*.Mig lyckas du nästan alltid få att dra på smilbanden..du ska få ett nytt smeknamn av mig som passar dig som handen i handsken.*KRAM*

Kent i Götene sa...

Ha en bra helg, läser din blogg så fort jag kan kan. Ring gärna i helgen Kim, du har ju mitt telefonnummer. Hundar har jag haft men inga katter än i alla fall. Snart dags att gå hem och skotta snö puh.
Puss och kram Kent

Unknown sa...

ok, jag kan ringa, men är inte du gift fortfarande? kram

Unknown sa...

Vad spännande ! :( ser fram emot det :) kram till dig och din Carro

Kent i Götene sa...

Det finns en del att prata om Kim.
Ring så får du höra mer.
Jättekram till dig.