Sveriges nationaldag och redan sjätte juni. Tiden springer i väg och det gör jag också...
Inte kroppsligt, men min själ vandrar på krokiga vägar och jag har svårt att befinna mig i Nuet.
Vill alltid vidare till nästa plats. Till platsen där jag hoppas mina nerver kan...
...få vila; där jag och skapa lite lugn och ro och läka mina trassliga synapser...
...kattungarna är också på väg hela tiden. De springer omkring och upptäcker nya saker varje dag :)
Och det är svårt att låta bli att älska dem.
Det är svårt att låta bli att knyta an ; för varje morgon när jag vaknar så
sitter de i lådan och tittar på mig med sina stora blå ögon och huvudet på sned..
Mango är särskilt förtjust i mig.
Han vill inte ligga hos mamma Ziva långa stunder.
Nej, så fort han ser att jag vaknar så tar han ett språng och klättrar upp till mig via överkastet.
Sen lägger han sig i min armhåla och snuttar...
Hur ska jag kunna göra mig av med honom ? Han har ju adopterat mig.
Ja, jösses vilka sötnosar de är !
De följer mig överallt och nu har de upptäckt toaletten.
Varje gång de ser mig gå och kissa ( jag stänger aldrig dörren )
ja, de kommer de skuttande och hoppar ner i kattlådan.
I går kissade de där. Så jag är en riktig stolt surrogatmamma. De lär sig snabbt.
Jag har köpt jättedyr kattmat.
Lade lite i blöt i går för att de skulle lära sig äta med Ziva, men icke sa Nicke; Ziva snaskade i sig allt själv...:)
Mitt största problem just nu är att det är så många som vill köpa mina bäbisar. ( önskar jag hade sju till,,eller kanske inte :))
Jag vet inte vem jag ska välja av alla spekulanter men jag vet att jag måste
ta ut en summa ( minst 500:-)
för jag vill att den som köper dem ska vara en sann kattvän och tycka att en katt är värd att lägga pengar på.
Dessutom vill jag gärna välja nån som jag kan ha fortsatt kontakt med så jag kan få följa dem på avstånd...
I dag är det då en röd dag.
Mina röda dagar är över tack o lov. Ingen mens men en himla massa tvätt som behöver tvättas.
Tyvärr är det djäkligt svårt att hitta en tvättid här för folk sätter i sina kolvar i låsen och skiter i att tvätta..
Det är ett sabla springande jag får ägna mig åt för att hitta en lucka :)
Och varje gång jag är därnere så dyker fru Tvättstugepolis upp.
Hon är så där insmickrande trevlig ; men typen som pratar skit så snabbt man vänder ryggen till..
Lyckligtvis kan jag också le falskt och låtsas gilla allt hon säger ; när hon tjatar om människors tillkortakommande vad gäller rengöring av maskinerna.
Ja, jösses, jag är inte en av de noggrannaste...:) Men det talar jag inte om :)
nej, jag himlar med ögonen och förfasar mig över folks bristande ordningssinne.
Vad gör man inte för att hålla sig väl med grannarna? hehe
I dag ska jag göra ett nytt försök att plantera mina tomater i stora krukan.
Har köpt blomjord " för proffsen " .Den står i hallen och glor på mig. Och jag glor tillbaka :)
I dag kanske jag kan häva upp den på axeln och bära ut den på balkongen.
Jag har ju eftermiddagssol så morgonen är en ypperlig tid att plantera på.
men jag vet inte...
Det känns inte som hemma här och jag vill inte göra det mysigt.
Vill inte bo in mig trots att jag har betalat 100 mgb bredband fram till november...
Jag vill INTE bo här!!!! Jag kan inte finna nån ro i denna lilla ettan med grå väggar.
men det var den enda lägenheten i hela Hultsfred som var ledig när jag flyttade hit.
När någon vill hälsa på så kommer jag på mig själv med att skämmas.
Det är för litet. För tonårsliknande. Och även om jag kan bete mig som en sån i mångt och mycket ; så vill jag bo som jag förtjänar.
Alltså i en tvåa.
Allt är i samma rum och jag känner mig inte vuxen utan en egen sängkammare. Ett rum där jag bara har en skön säng.
Gärna 90 cm i stället för de 70 jag har nu.
Och jag vill ha ett rum som är fritt från teknik.
Vill inte ha nån tv, nån dator eller telefon i rummet där jag sover !
( det var skillnad när jag bodde på instution, då hade jag inget val )
Jag vill sova i rummet där jag ska sova!
Jag vill inte ha en massa skit på väggarna.
Nej så spartanskt som möjligt så själen får en chans att vakna i lugn och ro.
Kanske kan jag lägga in nån bok på
nattygsbordet ; om jag nån gång får ro och koncentrationsförmåga nog att orka läsa...
Tycker du jag låter pretentiös? Neeeej..det gör du inte va?
Och nu är det så här att Gunilla på Hultsfredsbostäder är en fantastisk
människa. Hon är schysst och mänsklig och empatisk och hon lockar fram det bästa i mig.
Ändå har jag dragit mig för att besöka henne. För du förstår ( håll i dig nu ) jag vill flytta. Igen. Och helst snart.
Och vad ska hon tro om mig i fall jag frågar om det ?
Hmm..ja, igår fick jag svar på det.
Martin körde mig till henne.
Jag frågade om möjligheten att få bo kvar efter oktober och hon lät lugnande när jag berättad om min rotlöshet.
" Det ordnar sig på nåt sätt" , sa hon.
Och det är jag säker på att det gör. jag hittar säkert nån borgenär i värsta fall.
Tänker fan inte lämna denna by. Nej, här ska jag bo. Punkt.
Jag kan sitta här och göra inget, inget, inget...men sen tar jag fart och hoppar upp och tar ett nytt krafttag...
Har en massa mål inför framtiden men ser mer realistisk på min ork nu.
Och den är ganska plus minus noll mestadels..
Men håll idag nu.
För du tycker säkert att jag är extremt otrygg och vilsen och framförallt ombytlig men .. (du har rätt :))
Du ser det rosa huset på bilden ?
Det finns en ledig tvåa där på tredje våningen. En liten tvåa på 53.8 kvm.
Jag ska gå dit och kolla den idag.
Läget är inte alls lika bra som mitt nuvarande och jag har ca 15 meter till
centrum, men jag fick ett löfte om att få hyra den i fall jag vill ha den :)
Den blir ledig 1 september och om jag gillar den..ja, då flyttar jag ..IGEN!
Då har jag ju gjort mig av med två av kattungarna och det är lugnare i huset.
Ziva följer ju med mig vart jag än flyttar. Min älskade Ziva !
Så klockan 14 går jag dit och kollar. Jag vill älska lägenheten. Och jag hoppas den är ok i storleken.
Det enda jag vet är att den totalrenoverades 2003 så jag antar att ett badkar är en stilla nåd att be om ..
Men livet är kompromisser. Ett sovrum är viktigast. Och helst ett sovrum, ingen skrubb.
Antar att utsikten blir mot såväl innergården som mot detta huset.
Jag har ganska bra koll på köpingen efter mina rundvandringar med kameran:)
Let me love it ! Let me love it :)
Jag är lite crazy. Lite skadad. Lite udda.
Jag k an gå ut med rufsigt hår och olika strumpor på fötterna.
För jag är en naturkraft sägs det. Åtminstone om jag ska tro många av de som beskrivit mig :)
Tyvärr har jag gått från orkan till mild bris...
Jag tyar inte mer..att snurra runt i 180 km i timmen...
Och jag är dessutom ganska kemiskt befriad från vad folk tycker om mig. Äntligen ! :)
Det är så här jag blev i medelåldern. Snart fyller jag 53 men jag är en barnunge inuti.
Och detta är mitt morgonansikte :)
Innan klockan är 14 ska jag sätta på mig vuxenansiktet :)
Jag önskar dig en finfin dag och jag hoppas du önskar mig lycka till i mitt fortsatta sökande efter ett boende där jag kan trivas.
Där jag kan bjuda hem vänner utan att skämmas.
Ja, som sagt ; Sveriges nationaldag och allt är lugnt.
Jag ska ta mig en kopp vuxenkaffe och en onyttig cigg innan jag lägger händerna i blöt i disken.
Ny dag. Nya utmaningar. Nya förhoppningar.
Solen skiner och fåglarna kvittrar sporadiskt i träden. Allt är lugnt efter gårdagens studentutsläpp.
Ska bli intressant att se hur byn ser ut idag. Antar att det ligger många bakfulla ungdomar och sover idag..:)
Allt är väl stängt och lugnt och dött kan man tro.
Min hjärna funkar i alla fall. Är alltid glad att ha nya mål. Nya spännande saker att upptäcka.
Och nu är det dags att upptäcka 53.8 kvm.
Många kramar från mig och missarna ! / Kim
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar