Dä ä möcke nu....

Hej där !

Fredag. Igen, 

Men en fredag då jag slipper vara ensam med en chipspåse och ett tio-tal 7,2 -or.

En fredag då gårdagens händelser sjunker in och dagens kommande händelser gör sig gällande .....

Ja, det var mycket igår. Föredrag och en massa skrivande som jag inte vet vad jag ska göra av ?

Jag blir stirrig när jag får vaga beslut.

Vad ska den handla om ; artikeln ?

Annika i sig eller mig versus Annika ?

Eller hur ska jag vinkla den?

Får inte tag i nån personal heller som kan tala om ifall jag har en deadline.

Och det stressar mig enormt.

Så nu när jag är ren och börjar vakna till så vill jag veta vad de tänker med  min vistelse här ..

Hur kan de hjälpa mig tillbaka :
 så jag blir  stabil nog att komma hem och orka sitta i en lägenhet;

 som är infekterad av ensamt supande.

Jag tycker lite synd om Zorro också som visserligen har det bra men han saknar mig.

Var ute i  morse och gav honom mat och kärlek.

Då kom han på att han kan klättra i träd så jag hoppas att han inte ramlar ner på andra sidan nätet och blir uppäten av ett vildsvin...

I så fall är det nog den sista katt jag skaffar.

Jag var så pigg i morse. 

Visste att jag skulle få träffa min älskling ; 

 men nu i skrivandets stund så känns det som om de senaste dagarnas

 händelser rasar över mig och den stora tröttheten har satt in.

Jag fryser och gäspar hela tiden.

Borde vila men det hinner jag inte. 

För vid tolv måste jag ha ett samtal och vid halv ett är det lunch.

Och sen ska iväg till byn och träffa mannen i  mitt liv.

Ska försöka rycka upp mig men det är inte lätt alla gånger.

Från noll till hundra på fem dagar kan få den tappraste att tappa orken.

Min hjärna försöker sortera in saker i sina fack men jag lyckas inte.

Detta djäkla kontrollbehov !

Önskar jag kunde slappna av och låta saker ske av sig själva men sån är inte jag.

Nej, jag ska ha kontroll över mitt liv...och vi såg ju hur djäkla bra det lyckades ..:)

Jaja,orkar inte skriva mer nu.

Snart ska jag fixa till mig och försöka piggna till.

Ja menar..vem skulle inte piggna till när man vet att den man älskar väntar 700 meter bort ?

Vill bara vila i hans famn.

Sex ? 

Nja, det kan ni ju fundera ut själva om jag är sugen på ? :)

hehe

Kram och på återhörande / Kimsan