Nu börjar jag må alltför bra.....

Hej svejs !!!

Jag tänkte dela med mig av början på min ANDRA BOK

Den handlar om vad som hände innan jag skrev boken om tvångsvård

Jag mår riktigt bra idag. Tänk vad varm mat; frisk luft ; goda vänner och glädjande mail kan göra :)

Problemet med min bipolaritet är ; att när jag får ork och snurrar runt och vill leva mitt liv till fullo ; ja, då orkar jag inte med att må så bra i regel ; utan jag knarkade  och söp

I fall det skulle gå åt helvete kunde ju jag skapa helvetet först...

Så SJUKT tänk!!!!!

Och än värre är att vara så medveten och ändå bete sig som om man tappat förbindelsen mellan hjärtat & hjärnan....

OK, DÅ KOMMER DE FÖRSTA SIDORNA I BOKEN OM NI ORKAR LÄSA ,
lägger in lite bilder emellan..:)

Tid är allt jag har
         och papper och penna
                             att dokumentera den med ( arbetsnamn )


kära Case Manager / en natt i Maj

hjärnan funkar inte
tyvärr blev det lite vitt pulver och en helg med allt annat än lugn
vet inte om jag har gjort slut med F
vet bara att jag dragit i mig ett gram tjack det senaste dygnet
det senaste vid tvåtiden inatt och allt är kaos
och jag måste sova ställer klockan och stänger ute världen
för er o jag vet  inte men.. jag vet att vi måste ta en paus
dubbelmoral gör mig vansinnig
respektlöshet gör mig arg
martyrskap får mig att må illa

jag kommer igen men kan inte sortera intrycken
känner mig som om jag har fastnat i en psykedelisk
flyter omkring bland en massa färger
orkar inte vara rolig
orkar inte be om ursäkt
orkar bara tänka att jag måste stänga av hjärnan
jag är helt kokt och vill bara sova ett par timmar
och se hur jag ska gå vidare efter det

just nu är jag ännu en gång ett bottenskrap
som inte vill eller orkar känna
för om jag känner gör det ont
och det onda kommer när jag vaknar
har inte tagit mer piller än den dagliga dosen
trots att jag bråkat med min son
trots mess om knark
och tjat från de som hatar sig ur sin ångest

känner mig som i limbo
vill inte ha mer knark
armarna är förstörda
venerna gör ont
det finns inga vinster med att droga
alla mår skit

jag peppar mig själv tills jag tuppar..av..
men jag fattar inte att jag kan skriva just nu
men kan inte svika vissa löften
så nu är min hjärna sönderkokt av stress och press
och dosen jag tog är inte orsaken
drogens konsekvens gör att jag sitter och bara vill stänga av
men ändå sitter jag här och skriver
för om jag skriver kanske jag kan känna ilska eller sorg
eller nån djävla känsla
av alla de känslor som ligger och ruvar under ytan

vill vara ego
lika ego som de som kan lura sig själva
jag lurar min hjärna att tro att sömn kan bota en aning
att mina synapser inte ligger på akuten
måste sova
behöver sova
stänger av mobilen
stänger av F
stänger av ert stöd
avstår min medicin
det kommer att bli ett helvete
men i helvetet skall jag brinna tills jag lufttorkar på vägen upp

virrig? jepp
konstigt? näpp
jag har fått inviter
om lesbisk sex men jag vill inte
orkar fan inte tänka på mitt underliv
mitt liv går under utan att mitt underliv ska vara en del av det
är så djävla trött på min hjärna
som  bara mal och mal
mådde ju så bra
så kommer fan och knackar på

hej, jag är en drog, får jag komma in?
en nål en spruta en tablett
ja  välkomna in säger jag
behöver ju substitut
för vadå?
för att jag är duktig så duktig
att jag inte klarar av duktigheten
 som står mig upp i halsen





jo då behöver du en belöning säger, farbror Amfetamin
och min logik flyger till Maldiverna på semester
utan vener i Venedig befinner jag mig nu
utan snöskor i Alperna fryser jag nu
utan vatten i öknen väljer jag att törsta men inte lida
inte nu inte förrän hjärnan greppar vad jag gör
vad jag förstör
och vad i helvete ska jag i en relation att göra
det funkar ju inte
funkar inte en enda gång
jag är trasig
inte klar med härvan av ologiska knutar
virkar en livsduk som ser ut som fan
perfekt i vissa stycken men utan maskor är den
och virkad med färg i fart



jag bor i en stumfilm där bilden flimrar för fort
jag är en 33- vars skiva som spelas på 78 varv mestadels
men inte nu nej inte nu
orkar inte
är en stenkaka..sprucken..raspig..oanvändbar
ni är min resegrammofon
men res inte hit
inte till den låten jag spelar
för den går i moll och inte i dur
liknar en jazzimprovisation o jag stänger ute
 den djävla symfonin
ut ur mitt förstånd slänger jag den






har inget samvete..inte dåligt..inte än.
.har ingen ångest..inte än...
är bedövad..trött..bedövad..
flamsig..ologisk..ensam..avstängd
så är det nu
jag ringer vid tre eller halvfyra om ni ger upp är det värre
om F skiter på mig är det en djävla smäll
men som sagt
jag vill inte vara vaken
inte nu inte än




tycker om er
och hoppas ni hör av er imorgon
 om jag sover över samtalet
knarka mer? näää...jag vill inte
orkar inte,
djävla skit är det
jag kommer igen
sakta o nollställd
kram Kim


En misslyckad missbrukares bekännelser 4 maj 2011




Ja , där tog det slut..men jag har 60 sidor till som är färdigskrivna.

Jag VILL skriva..hela tiden..och lyssna på musik..och skapa mina egna Världar
och kanske ord som fastnar hos Någon och berör...

I dag är en bra dag. En lycklig dag.

Kram från mig till Dig som orkat läsa / Kimsan