Hej svejs!
idag var jag och tog antabus och känner mig stolt över att ha valt den vita vägen..
Sitter vid min stationära dator som är seg som sirap och låter som ett trasigt fläktsystem.
jag kan inte skicka bilder eller spela spel...
Spel spelar jag inte i verkligheten ; men jag stöter gång på gång människor som verkar ha utvecklat det till en hobby...
Men jag skiter i dem just nu för jag har fått stöd från kommunen och ska börja med att försöka ta mig ur lägenheten...
Vill inte rusa för fort fram för jag blir lätt uttråkad...
Det ska helst hända saker hela tiden och fort ska det gå..:)
Men denna dator är som att hacka upp ett potatisland för hand istället för att använda traktorharv...
Och en bild tar ca 5-10 minuter att ladda upp.
Som du vet så är jag ju allt annat än kreditvärdig ; men en närstående lovade att borga för Telia fiberbredband.
Jag ringde Telia ; det gick bra ; men då hade han en dålig dag och ångrade sig.
Och jag blev så ledsen och förbannad...för jag sitter här med en TRE-sticka som jag har 4 mb? på och får ladda för minst 400 i månaden.
Jag kan inte ladda upp nåt ; inte kolla you-tube eller ens spela Spotify ; som nästan är en nödvändighet när jag skriver.
Så jag känner mig som ett 2 nät som inte får plats mellan 3 och 4 g -näten.
Sitter och lyssnar på en gammal radio som skrålar och störs av datorn.
Fast i 90-talet känns det som. Bara en VHS som saknas.
Men mig deletar man inte så snabbt. Jag är envis som synden ; på gott och ont.
Och jag är ärlig. Har jag gjort fel mot någon eller sabbat för mig så erkänner jag det.
Det finns " vänner " på FB som tagit bort mig ; som skällt ut mig ; som funderar på att ta bort mig..
och för jag är ärlig när jag faller och för att jag har en drift att vara ärlig när jag gör misstag.
Det ursäktar inte mina felsprång. Men det känns lättare när jag får skriva av mig.
jag tvingar ingen att läsa min blogg. De som väljer att se mig som en förebild och blir besvikna ; ja, de får ta bort mig.
Jag vill ju för FAN bara bli accepterad för den jag ÄR!!!!
Redan som verkligt liten blev jag plågad ; slagen och psykad av min mor.
Hon förringade mig som människa.
Jag var ett gapigt barn.
"En flugsvamp bland de väluppfostrade kantarellerna "
Mobbingen fortsatte i alla skolklasser. Jag gapade och slogs men nån självkänsla växte inte fram.
Och när jag sen fann drogerna så fann jag ro. Fann likasinnade. Slapp bli psykad av alla som var " bättre " än mig.
Så ni förstår ; jag har självförtroende ; vet vad jag kan ...självkänsla..ja, ibland...
Idag är den bättre än igår...
Idag har jag pratat med min bästa vän ; hon får mig att skratta åt mitt elände och hon tycker om mig precis som jag är :)
Tack vännen <3
Ok , nu har jag suttit här och försökt ladda över bilder i tjugo minuter.
Orkar inte mer.....
Missar fångarna på fortet och diskvattnet har blivit kallt !!!
Åhhhh!
jag älskar verkligen teknik...som funkar..:)
Vill bara avsluta med att säga att min syster fyller 50 år idag.
Skickade pengar och ett kort där jag bad henne hålla sig borta resten av mitt Liv.
jag är ledsen för att det blev så här..
Femton års väntan bara för att bli ovänner igen
Men jag är stolt och tar inte mer skit för tillfället.
Ingen hoppar på mig och kallar mig saker.
Ingen hotar mig mer. Och ingen tar till vänner som hotar mig ytterligare.
Synd att den här sabla Google krånglar..hade så bra bilder på gåmg.
Men tro inte att jag sitter här och är arg.
Jag skriver mestadels när mitt liv är på gång till det bättre...:)
och ni som inte accepterar det jag bloggar om..; gör mig en tjänst ; sluta läs ; eller än bättre ; ta bort mig från vämlistan..
Ha en fim kväll ni gullisar ( ni vet vilka ni är ) som jag älskar <3
p.s inga glasögonen ifall ni hittar stavfel :)
Kim
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar