'
Jag fick nyss ett samtal. Från psykmottagningen.
De vill träffa mig imorgon för att de vill gå igenom min
medicin..hmm..låter inte bra...
Med tanke på att jag missbrukat länge så är jag säker på att läkaren
kommer att vilja dra ned mina två benzo...
Hon ärrkänd för att sätta ut mediciner har jag hört...
Ok, Kim ; inte ta ut nåt i förskott...
Förväntar mig hjälp ; inte stjälp...
Jag ska lämna urinprov varje vecka också ; och det gillar jag ; för då kan
jag inte komma undan med en endaste liten grej..
Om jag inte är en urbota IDIOT som skulle ta nätdroger...
Vilken jag kan LOVA inte händer.
Jag är livrädd för alla nya sjuka droger som kommer ut på marknaden.
De vars molekylspiralen undgår stickornas streck men som samtidigt bränner hjärnceller på löpande band,,,,,NEJ TACK!!!
Den tisdag, 28 januari 2014 12:14 skrev Margaretha Malmgren <margaretha.malmgren@mmtextmix.se>:
Hej Kim!
Tack för din berättelse som du skickade till Allas!
Vi har diskuterat dess innehåll och tror att det skulle passa mycket bra under vinjetten "Medmänskligt". Där berättar du din historia i jag-form (föregås av en telefonintervju) som sedan skrivs ner av mig. För detta utgår inget arvode till dig, men du får din levnadshistoria publicerad i tidningen och det kan förhoppningsvis även ge stöd och uppmuntran till andra.
Hör av dig till mig och berätta om du tycker detta låter intressant!
Vänliga hälsningar
Margaretha Malmgren
En timme innan sjukan ringde så fick jag detta mailet.
Och jag hoppade ju högt. Naturligtvis.
Får inget arvode ; som sagt ; men jag får ut min berättelse och då vore det väl
fan om jag ska sjunka så lågt att jag är drogad när hon ringer mig.
Får väl försöka sälja min berättelse till nån lokal blaska...
Jag måste köra på nu
Skriva ; skicka in ; vara ihärdig.
Göra nåt av mitt skrivande. Kanske ge ut boken jag alltid velat ge ut...:)
Hoppa ur borderline-dräkten och försöka foga samman mina båda sidor till en..
Hmm..svårt..
Saken är ju den ; att när jag blir glad ; ja, då blir jag FÖR glad ; när jag blir deppig; blir jag fÖR deppig..
Inga tabletter i världen kan balansera detta
En spik in i frontal-loben kanske ; men se ; det är jag absolut inte sugen på....
Och apropå det så var jag på besök på Skedala ; som är byns aktivitetshus
för de med psykiska funktionsnedsättningar...
Brukarna trodde jag var personal ; och inte undra på ; det händer mig ofta när jag kommer till olika inrättningar och behandlingshem...
Men som sagt ; jag fick skjuts dit.
Det var ett jättefint tvåvåningshus hus med många rum.
Tippar på att det var tio-tolv personer där.
En kille kom fram direkt och sa att jag var snygg.
Och det är ju kul.
Personalen tittade sådär snett som de brukar göra ; när jag kommer till ett ställe ;
och tar över hela rummet med min närvaro.
Jag gör det inte med flit.
Det har alltid varit så.
Aura kallas det visst. En del säger charm ;)
Och visst ; idag mådde jag riktigt bra när jag kom dit.
Men jag var hungrig. Så jag frågade om jag fick ta ett glas fil ur den välfyllda kylskåpet.
Det blev blankt NEJ!
Ingen brukare får gå i kylskåpet.
Nä, jag fattar ; hade inte tänkt gå därinne heller ; hade inte fått plats...:)
Men det gjorde mig förbannad.
jag blev upplyst om att frukost , lunch och eftermiddagskaffe kostade 52 kronor.
Om man skippar allt utom lunch ; ja, då kostar det 52 kronor ändå....
Oh, my good !!!
Jag hade inga kontanter och var på väg att gå hem; men då kom personal-Lena och sa att jag fick äta och betala på faktura.
Jösses!!!
Om det inte hade varit för att jag kom i slang med Tant Ulla med glimten i ögat ; ja ; då hade jag gått igen.
Men vi satt där och pratade och hade kul. Rökte ihop.
Hon är en positiv själ som inte är särskilt psykiskt sjuk och jag gillade henne verkligen.
En positiv gumma med spring i bena bakom sin rollator :)
Så jag satte mig i massagefåtöljen och lät osynliga knogar banka min rygg och nacke...
Mmmm; bättre än sex :)
Jag pratade med några andra inskrivna också men föll mest för Ulla. Kan tänka mig att hon levt livat en gång i tiden.
Och hon är envis som synden. Precis som jag.
Det är väl ca 4 kilometer att gå hem till mig från aktiviteten.
Ojojoj..Jag har inte gått fyra kilometer sammanlagt de senaste tre månaderna.
Men jag traskade på.
Gick in på ICA för en gångs skull. Tog in på okända gator.
Såg affärer jag aldrig sett förut.
Gick in på en loppis och köpte en mysig ryggsäck i min stil...
Zebrarandig förstås..hehe
Och sen blev det en genomskinlig neon-korallrosa blus också.
För speciella tillfällen..
Om de kommer ? :) :)
Det är inte min väska på bilden. Men zebra är zebra och jag har alltid gillat svart & vitt.
Det är gråskalan däremellan jag inte står ut med.
Så just nu sitter jag och lyssnar på musik för en gång skull.
Hög på Livet låter jag Leonard Cohens stämma smeka mina hörselgångar.
Jag är inte sugen på annat än att få må såhär.
Varje dag.
Men vet att jag kommer att må ännu bättre och då sätter min hjärna igång
och spretar åt alla håll och jag kan inte sitta stilla.
Vet inte vad jag ska göra av allt ; som jag vill göra sådana dagar.
Men jag ska väl försöka gå ut och köpa kattmat och skriva upp en tvättid.
Imorgon ska jag upp vid sju ; så det kommer
INTE på tal att vila ens en halvtimme innan natten.
Vill sova före tre i natt.
Och ;ja, det är kul att vara JAG just nu.
I morgon får jag en dator av en kär vän.
Och igår blev jag kallad MILF av en tonåring...:) hehe
Jösses, vad bra det går när man är nykter och skötsam.
Och det där med promenader.....jag erkänner ; det är skitbra :)
Önskar Dig som läser att få må som jag gör nu / hoppas du gör det :)
kramar från mig & musikdiggande katten Zorro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar