När Livet återvänder...så vill man hänga fast....

God kväll min vän !
Sitter här och har lite blandade känslor. i dag har jag storstädat tillsammans med Helen.
Och det känns fantastiskt att kunna gå och lägga sig i en sängkammare som är städad.

Katterna har legat där hela eftermiddagen. Myst i doften från rena golv. Och jag känner mig enormt tillfredställd över att jag har omfokuserat mitt drogsug till nån annan, mer givande
stimulans;  nämligen mitt hem, mitt  rena, fina hem.
För varje dag som passerar så blir jag  alltmer nöjd med att vakna upp i min lägenhet. Och varje kväll känner jag mig tryggare när jag ska gå till sängs.

Sitter här i skrivarhörnan och lyssnar på låtarna från " så mycket bättre ". Jag spelar ganska högt. Klockan är tio på kvällen och jag har ingen granne under och ingen vägg i vägg, så spelaren dundrar på ganska högljutt just nu :)
Pugh spelar munspel och jag är så glad för mina sinnen, främst min syn och hörsel.
Man tar så mycket för givet i Livet. Att man ska känna smak och doft. Kunna höra och se. Men man ( jag ) är sällan glad över de gåvor jag fått, nej, jag ser de som självklarheter.
Är du likadan?

Möblerade om så att tv:n fick en bättre plats. En platt-tv som jag köpte av sonen och som jag har stor glädje av med alla mina 21 kanaler även  om jag omöjligtvis hinner se på allt.
 Nej, jag är en anhängare av kanal 8. Mat-resor och antikvitetsprogram : det gillar jag :)
Katterna gillar jag också. men idag ; när jag så smått  vant mig och accepterat att de är tre och att de trivs ihop ; fick jag besked av Vaktmästaren att folk retar sig på dem.
De kissar i sandlådan och hoppar upp på folks balkonger. De jamar och stör....

... i allmänhet stör de; och i synnerhet är det Diesel ( den store bäbisen ) som skriker högst.
Mina fina katter :( jag var förtvivlad när jag fick skiljas från dem i somras ) som  jag köpte tillbaka dem efter att ha rådbråkat min hjärna och mitt hjärta. 
Har aldrig tidigare betalat 5000:- för katter så det finns kattkärlek i min kropp. 

Men folket vill inte ha dem på gården. Och jag vill inte att folket tittar snett på mig.  Så med tungt hjärta satte jag in en annons på Blocket.
Är helt enkelt tvungen att sälja dem vidare. För min plan är att få bo kvar här. På eventuellt en-månadskontrakt om så krävs ( har ju skulder du vet ) för jag vet inte vart jag ska ta vägen om jag inte får bo i denna byn.'
Och att skapa bråk med grannarna eller att komma på kant med vaktmästaren ; nej, det kan jag inte kosta på mig!

Lilla Ziva gör jag mig däremot ALDRIG  av med! Hon får vara inne för Alltid hellre än att jag släpper henne. Det är mammas prinsessa. Hon ligger och snuttar på min arm varje kväll innan vi somnar. Lilla söta bäbisflickan :)

Så det är hur mitt liv ser ut just nu. Jag har tagit många farväl det senaste året. Av min hemstad, mina nyktra vänner, av mina barn, av min lägenhet. Och nya avsked väntar.
Men det vill jag inte tänka på.
Nej nu vill jag tänka på nåt av det finaste nån sagt till mig  på länge.
Nämligen en personal som kom hit med mat till mig . Han sa :

" Kim, du kommer med Livet. Det kan vara dött omkring mig men när du dyker upp som fylls rummet med energi. "
Wow! Visst är det nåt av det finaste man kan få höra? Så det finns Dagar då jag är glad att JAG är JAG ;:)
Kram på dig vännen och var glad att DU är just DU för du kunde ju blivit någon annan :) 
 / Kim