När jag växte upp så sa mina föräldrar simultant ( fast de var skilda och bodde på olika håll ) att jag var den mest självupptagna som fanns.
De fick det låta som ett skällsord så jag var tvungen att slå upp ordet för att se den verkliga betydelsen av det som tydligen var sååååå dåligt.
.jpg)
, jag var nog självupptagen .
Mer än andra under uppväxten. Jag fick ju inte nån kärlek hemifrån så jag försökte älska mig själv...men det lyckades inte..
Jag som sas vara så självupptagen hade varken självförtroende eller självkänsla.
jag utvecklades sent och minns att jag hade en gul frotté -bh som jag stoppade toapapper i för att se ut som de andra tjejerna som hade yppiga bröst.
Jag vägrade delta i gympan under nästan hela högstadiet ; för då skulle det ju avslöjas att jag var helt utan bröst...
Lite sorgligt faktiskt. Men så är det ju med ungdomar och deras avsaknad av självkänsla och självförtroende...
Jag vaggade runt som ett rö för vinden och försökte hitta nån som bekräftade mig...
Och det gjorde jag..i drogernas Värld...
Men, men..det har jag ju skrivit om förut så det börjar bli tjatigt.
Får skriva en bok om mina dråpliga upplevelser nån gång...:)
Min " gamla" vän Anita lade upp en massa foton på Facebook igår.
De fick mig att såväl skratta ; som bli tårögd över den tid som flytt.
Och över hur dåligt jag förvaltade de gåvor jag förr under många kommande år.
Men ingen idé att gråta över spilld mjölk.
Vid min ålder är det enda rätta att se framåt och tur är väl det att jag fått den insikten ; för bakåt minns jag inte så himla mycket :)
Detta minns jag naturligtvis. Den 30 juni 1986 är för evigt inetsad i mitt minne...
..likaså är den 29 mars 1987 ett ögonblick jag aldrig glömmer.
Vilken mamma kan glömma de största ögonblicken i sitt liv ?
Jag har verkligen inte varit någon curlingmamma. Nej, inte ens en närvarande mamma.
Detta har jag gråtit över så många gånger att inga tårar finns kvar att spilla på ett faktum jag inte kan förändra.
Bara att gå vidare helt enkelt.
Max var ju här på min födelsedag.
Han hade 31 kronor på kontot och inga pengar i sikte men han köpte en hårborste till sin mamma med orden :
" Snälla , kamma dig .." :)
Jag har aldrig gillat att borsta eller kamma håret. Har aldrig behövt egentligen.
Har så bra hårkvalité så det är bara att sno in håret i en knut så ser det bra ut.
Men jag kammade mig igår och insåg att jag försummat delar av min kropp alltför länge.
Håret var torrt som en risbuske.
Jag har tänkt : " Bara jag går ner så ska jag fixa utseendet."
Nu är det så att jag inte går ner i den takt jag önskar.
Jag har en bild om hur jag är. Vem jag är. Och vem jag vill vara.
Och på den sinnebilden har jag jeans igen .
Och lite mage..men inte mer än att den ser sådär klädsamt mullig ut.
Jag har tillräckligt med självinsikt för att inse att jag INTE kan se ut som 18 år igen.
Och det vill jag inte ! Nej, den tiden hade sina plågor med dålig självkänsla och olyckliga kärlekar...
Jag vill bara trivas med mig själv.
Känna att mina knän blir såpass avlastade att jag orkar gå i trappor utan att det knakar vid varje steg..
Gårdagen igen då...
Det var en härlig dag med en massa hyllningar på Facebook.
Max och jag åt glass och gjorde pannbiffar med lök till middag innan han åkte hem.
Inte en tårta så långt ögat nådde alltså :)
Det gick utmärkt att fylla år utan den attiraljen.
Jag fick ett samtal från min mamma men hann inte svara och kunde inte ringa upp för min mobil har gått in i ett tillstånd av torka.
Inga pengar på den ; och vad värre är ; den laddar ur utan att jag har använt den.
Hmmm..oroande. Jag har verkligen inte råd att köpa en ny just nu.
De senaste dagarna har jag känt av hur det är att vara mer eller mindre utan pengar..och det är INTE kul!
Måste lägga upp en buffert igen så nu gäller det att Spara. Spara. SPARA.
I går kväll kom min älskade Katrin med två flaskor hemmagjord saft.
Finns det något godare man kan dricka än fläderblomssaft ?
Det tycker inte jag i alla fall.
"Livet har sina ljusa sidor" , kommer jag på mig med att tänka där jag nu sitter och inser att mina fingrar inte är avdomnade längre.
Visserligen har jag blivit svagare i handen men det kan jag acceptera :)
I en viss ålder handlar mycket om acceptans. Och den åldern har jag inne med råge.
Jag har insett att sexlusten inte infinner sig längre. Hmm.. Ja,s å får det väl vara så då.
En annan lust som har kommit tillbaka ( till min förvåning ) är min läslust.
Jag rekommenderar starkt boken :" Gräspojken" som jag läste ut igår.
Himla kul sträckläsningsroman :)
Mina koncentrationssvårigheter tycks ha lämnat mig tillfälligt.
Eller är det så att jag fått dem tillbaka i födelsedagspresent av the mighty universe ? :)
Så för att summera mina tankar ; gårdagen var riktigt bra!
Jag glömde visst berätta att Hultsfredsbostäder ringde igår och sa att jag får komma och hämta nycklarna och skriva kontrakt redan på fredag !!!!
Yieppiii!!!
Hon , Gunilla sa att jag kunde ta 14 dagar på mig att flytta in :)
Så du fattar att jag är nöjd och glad och vem bryr sig om tårta när man får en lägenhet?
Vem bryr sig om gäddhäng när man fortfarande orkar lyfta lådor?
Vem bryr sig om att sola sig kräftröd när man är vackrare utan de djupa rynkor som solen ristar i huden ?
Inte jag i alla fall :)
Jag blev inte brun när jag var arton och jag blir fortfarande inte brun 35 år senare.
Det finns ju en uppfinning som funkar och det är brun-utan-att-åldras-fejk-solbränna på flaska..hehe
Näää, om jag skulle ta och binda ihop säcken ..
När jag blev äldre..sådär 40 + så sa mina föräldrar inte längre att jag var självupptagen.
Nej, de sa att jag började bli gammal...
Och då landade ett nytt spöke i mitt huvud
. " Måste behålla min ungdom till varje pris "
I mina föräldrars värld har alltid yta gått före innehåll...
Så självmedveten är jag . Självförtroende har jag.
Självkänslan dyker upp ibland när jag är nöjd med mitt liv och mina gärningar.
Och just idag sitter jag här och är så himla nöjd med att vara på väg mot 54.
Jag har haft en underbar vecka med Max.
Jag har fina vänner på Facebook och en handfull jag älskar i verkliga Livet.
Jag ska snart flytta.
Jag kanske får pension så jag kan bli självförsörjande och aldrig mer behöver hjälp från soc.
Jag har ett körkort på gång.
Ja, jag ska njuta denna dag. För vem vet vad som händer i morgon?
Då kanske självkänslebarometern landar under noll....?
Men idag är idag. Imorgon är i morgon.
Och det som har hänt har hänt.
Det mesta i det förflutna har jag glömt :)
Tack till dig som läser !!!! Kärlek & kramar från Mig !
The Animals – The House of the Rising Sun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar