52....och snart 53...

Har faktiskt ingen aning om vad jag ska skriva om där jag sitter här utan både strumpor och skor.

Det fläktar från vädringsfönster, men inte tillräckligt,  så jag funderar på att slita av mig t-shirten och vädra överkroppen också..

Det enda som hindrar mig är tanken på att sonen ska komma upp och gå på toaletten ; för som mamma vid 52 ; så är man rätt så pinsam om man sitter med bara bröst ;)

Gårdagen var bra.

 Katterna ramlade visserligen ut genom fönstret och klarade sig med blotta förskräckelsen, och  vi somnade om efter en svettig natt.

 När vi vaknade vid middagstid gick vi ut på torget.

Jag handlade en blomma och hämtade ut mina atarax.

 Slutade ju ta dem för några månader sen men inser att jag behöver dem för att kunna få sova.

Ingen läkare skriver nämligen ut sömnmedel till mig.

Jag har  ätit min beskärda del av piller genom åren och är glad om jag klarar mig utan.

Brukar somna ganska lätt, men eftersom de små kissarna har bestämt sig för att köra sina race när jag väl somnat ; så det är svårt att få en enda natt utan avbrott...

Och ataraxen får mig att falla ner i sömn lika bra som vilken sömntablett som helst.

Hmm, ja. jag är lite bekymrad över min ekonomi.

Har slösat på ett sätt som inte är likt mig.

 Jag har ju dessutom köpt möbler och betalt in vissa livsnödvändiga räkningar.

Dessutom har jag lånat ut pengar för jag tyckte att jag klarar mig....

Så här lite pengar har jag inte haft sedan november 2011.

Jag är så van att ha pengar på kontot och att ha pengar kvar när nästa utbetalning kommer... ( det händer inte denna månad )

Jag lånade ut 250 kronor till Max för han skulle ju få barnbidrag igår, så det var lugnt.

Då visar det sig att de som är födda före  30 mars INTE får nåt barnbidrag över sommaren!

Max är född 29 mars. Snopet !

Ok, jag sitter inte i sjön. Bara nästan :)

I går satt jag också nästan i sjön.

 Vi var ute och fikade med en man från behandlingshemmet och jag fotade denna fantastiska företeelse som någon döpt till moln...

Finns det någon som inte blir lugn vid vatten ?

 Hakuna Matata, säger jag bara ...:)

Nu är det morgon och jag har haft skumma drömmar som vanligt. 

De ligger och skaver i det undermedvetna och jag kan inte komma ihåg vad de handlar om ; kan bara minnas 
att den skruvade verkligheten jag drömmer om ; känns som en helt trolig händelse...

Mitt liv har ju varit lika skruvat som en sån där stång som fanns på lekplatserna förr..

Minns du dem ?

Men ställde sig på en platta och greppade stången ;  sträckte ut benet och tog fart ;  och när man sen drog in benet igen så snurrade det hejdlöst fort.

Jag kan inte åka karusell längre. Blir yr och illamående.

Just nu är jag lite yr och illamående också ; men vet ju att det beror på att mitt blodtryck åker berg-o-dalbana i blodomloppet.

Men det överlever jag. Jag är en överlevare.

Funderar på att gå till byn och kolla om tanten på loppisen har sålt ett bord som jag lämnade in.

Hon är den största skvallerkärring man kan tänka sig och om man inte går dit med nåt matnyttigt skvaller så blir hon sur och förgrämd...

Ja, ja..det är bara att vara lite dramatisk och mata hennes ego så funkar det.

Jag behöver henne för att bli av med vissa saker.

Är alldeles för lat för att sitta på Tradera eller Blocket och sälja ...:)

Jepp, sån är jag.

Och nu kommer dagens första klimakterieattack känner jag...

Pust, pust..

Det är inte som att segla på ett moln direkt.

 Nej, det är mer som att sitta alldeles för nära den stora luman som nån så fiffigt döpt till Solen :)

Och soligt verkar det bli idag också. Med friska välbehövliga vindar.

"Ring så spelar vi " har precis slutat och ersatts av "Melodikrysset ".

Katterna prasslar i hallen och sonen sover gott efter gårdagens frosseri.

Eller nja, frosseri är väl synd att säga ; men igår blev det en god gryta med potatis och glass till efterrätt.

Bådas våra hjärnor behövde lite kolhydrater efter att ha levat på mestadels protein de sista dagarna.

Kanske är det därför jag känner mig så trött. Har ju vant mig att leva på ytterst lite mat.

Antar att det är försent med beach 2013..men kan ju alltid sikta på 2014.

Vi får väl se hur dagen artar sig.

Jag hoppas min yrsel går över tills Max vaknar så vi kan ta oss till sjön ; och förhoppningsvis bada innan jag fyller 53 :)

Det hinner jag ju för det är inte förrän på tisdag.

Jag kan meddela att jag klarade mig utan att släppa fångarna ( brösten ) fria och att jag avser att gå in på toa och tvätta av mig.

Vädret är alldeles  för fint för att jag ska sitta här och glo så jag tar mig ner till byn om en stund.

Ha en alldeles fantastiskt, förträfflig lördag min Vän ! / kram

Anne-Lie Rydé – Segla på ett moln