Idag är det Dagen före min födelsedag och jag ska ärligt säga att det inte känns särskilt kul att åldras längre....
Ja, just det. Jag har hamnat i det helvetiska tillstånd som kallas menopaus eller mer populärt klimakterium. Usch vilket fult ord! och vilket jobbigt tillstånd!
Ja, ni ser ju själva:) Är detta någon rolig framtid? Allt blir tunnare, torrare och skörare:)
Och mitt humör växlar som ett pendeltåg. Ibland kan jag bli helt galen för att jag inte hinner med i utvecklingen..Hallå! Stoppa tiden någon! Snääääääälllllaaaaaaa!!!
Jag vill tillbaka en bit. Till den tiden då jag hade en kropp som fungerade:) Som var attraktiv, mjuk och följsam. En kropp som min hjärna accepterade....buääää....:)
Inga kläder passar längre. Jag får köpa nytt hela tiden. ( läs; begagnat:) och finner mig själv stående med storlek 52 i provrummet. Och det är knappt så det går på...pust och stånk och stön och allt det där ni vet....:)
Ja, jag erkänner rakt av. Jag är fåfäng. Och påverkbar. Vill inte acceptera att min kropp förandras. Nej, jag tror i min enfald att jag kan få en drömkropp:) I min ålder:) Hmm, ibland säger jag till mig själv:" Vakna upp tanten och inse att det tåget har gått !"
Och så här har jag aldrig sett ut:) Men kanske uppfattat mig själv efter några glas när jag var på väg till krogen för att ragga.....
Däremot har jag varit sjukligt smal ( förra året vid denna tiden faktiskt) efter att nästan ha drogat ihjäl mig,,Och gudarna ska veta att det inte är snyggt det heller!!!
Så hur går man vidare? Hur gör man för att inse att man har blommat över? :)
Att den blomstertid som kom har gått vidare till nästa fas? Och hur gör man när man inser att ONE SIZE absolut inte passar alla längre. Att åla sig in i ett par tights är absolut otänkbart:)
Nej jag har helt enkelt blivit tjockare och tjockare och tjockare och nåt lustigt har hänt. I ljumskarna ligger två fettdepåer som jag kan greppa. Det känns som att ha två frukostkorvar nedanför midjan och det omöjliggör definitivt chansen att börja mig ner på ett smidigt sätt. För jag studsar tillbaka som ett gummiband om jag ens försöker knyta skorna:)
Så nu är jag het och fet och svettas i kopiösa mängder varje natt. Borde jag inte bli smalare då? va? Va? Va? näää, jag ska se ut ungefär såhär hela livet eller? :)
Ja, jag vet att jag klagar. Ja, jag vet att jag borde göra nåt åt det. Ja, jag vet att jag borde acceptera det jag inte orkar förändra:) Men det är svårt, såååååååååå svårt!
Allt ramlar ner och hänger. Ögonbrynen blir vildvuxna och huvudhåret blir gråare och tunnare. Och pubeshåret försvann när östrogenet minskade i rasande takt. Varför får männen behålla sitt pubeshår? Och inte vi? ;)
Det är inte rättvist:) Men jag ska väl inte klaga. Bara lite:) Och inse att jag inte är nån ungdom längre. Kanske kan KIMAKTERIUMET bli till nåt bra. Nåt befriande...
...när jag kommer ut på andra sidan.....Och dessutom, jag sparar ju en massa pengar var fjärde vecka:)
Kramar till er alla från mej / Kim (Kimakterium) Svensson/ puss puss
4 kommentarer:
Åh, så helt fantastiskt underbart du skriver vännen :)) Ingen kan som du beskriva den vånda vi kvinnor går igenom i denna ålder, det är så mitt i prick som det bara kan hahahaha! Jag tillhör dom som redan kommit ut på andra sidan och jag mår bra, otroligt bra faktiskt, men jag gillarfortfarande inte att stå i det bleka ljuset i provrummet och prova kläder (i flodhäst storlek) så jag köper utan att prova och sen visar det sig att jag hade fel återigen, allting och då menar jag precis allting är för litet på mig, tar jag sen en större storlek så är allting för långt i ärmarna....håhå jaja <3
Hej o hopp o hå!
Är inte där än MEN du behöver inte ta tag i någonting. Jag är med fåfäng men ingen idé o se det man inte förändrar, varje dag iaf, se ditt vackra jag. Och tåget som gått ersätts av en buss med snygg chaufför :). Livet lämnar oss inte strandade totalt,när det känns så, så är det livet som vill att huvudet som ska komma ikapp.
Du är underbar och peppande<3 Tack<3
hehe,,Susanna, jag blir så glad för dina kommentarer. <3 De får mig att vilja bli bättre och ännu mer personlig ( ja det kan jag faktiskt bli :)) är så glad att du tycker om bloggen, för det är DIN förtjänst att ajg kom igång..och du får rekommendera den hur mycket du vill! kram Kim
Skicka en kommentar