Ålder är inte alls bara en siffra!!!:))

Godmorgon alla!
Regnar det på er? Nähä, vad skönt...:) Inte på mig heller:)

I går fyllde jag år. 52-  Hmmm...Inget särskilt med det. Förutom åldersnojan som börjar visa sitt fula tryne :)
" Du är fet. Du är ful. Du är förbrukad!" Ja, såg skriker den till mig nästan dagligen. Och jag trasslar mig ur sängen på ledvärkande ben, sväljer en klimakterietablett ( för att mota bort de värsta svettningarna) tar en kopp kaffe och sätter mig på balkongen och betraktar min likbleka fettförpackade kropp;)

Men vad ska en tant göra? Börja motionera. Ja, kanske det. Träna hejdlöst på gym? Aldrig i Livet!
Äta mindre och nyttigt? Ja, jag försöker. Men igår blev det tårta och samvaro bland vänner och personal på behandlingshemmet. Och jag åt med god aptit, of course...:) Glömmer alltid av att jag är laktosintolerant när jag ser vispad grädde---:))

Och det fick ju konsekvenser. Omedelbara. Magen blåste upp sig som en spärrballong och mina stackars knän tog ännu mer stryk på promenaden hem till min lilla lya:) Och väl där möttes jag av kaoset som jag lämnat på morgonen, handduk och hårfön på diskbänken, kaffebryggaren med inbränt kaffe, bananflugor som surrade runt ett glömt skal i zinken, kattlådan : som var väl utnyttjad och borglömda pelargonier som höll på att vissna....

Och helt plötsligt blev jag sååååååå trött....:) Så jag gick och la mig. Tog en tupplur som tanter brukar göra. Måste sova en stund på maten varje dag för att orka resten av transportsträckan fram till kvällen...
Drömde en massa eftermiddags-drömmar om kaos kaos kaos och drömde vidare om att jag var en anställd storstädare..Men det var ingen riktig dröm, snarare ett upprop från det undermedvetna, va?...;))

Jag loggade in på FACEBOOK naturligtvis och tackade för alla gratulationer som kom från norr till söder och ännu längre ifrån..Thanks folks:) Och insåg med all önskvärd tydlighet; , hur löjligt det är att ha TVÅ facebook konton! Samma vänner gratulerar på båda sidorna. Undrar vad de tror?. Att jag är schizofren? Nääää, inte jag inte, bara kluven....obestämd, ambivalent....nej, jag kan inte välja ord :))

Så nu när jag sitter här och går in på mitt 53:dje år, och försöker låta bli att bäva för en oviss framtid; så har jag bestämt mig för att göra mig av med både det ena och det andra...JAA, hurra!!!:)
Ska börja med att lämna in mina urvuxna tjusiga kläder till en loppis, vidare ska jag avveckla mitt ena FB-konto och packa ner alla saker som tynger ner mig i lägenheten..Och när det är gjort ( det tar ett tag tror jag :)) så ska jag börja promenera mera.
För nu har jag ett nytt mål i sikte. Att TÅGLUFFA! Ta med en ryggsäck, mobilen en IPAD (of course) min kamera och så mycket kontanter jag kan spara ihop under ett år. Kliva i mina kängor och vandra mot nya mål helt enkelt. Nån som vill hänga på? :)

För drömmar är viktigt. Att uppfylla dem är än viktigare. Och någonstans i Världen väntar en värmen på ett bättre begagnat lejon:))
Kram kram till Dig från Mig/ Kimsan vid tangenten<3